Julbordets historia

Julbordet, denna levande organism som är i ständig förändring men som också på ett sätt känns som om det aldrig har utvecklats…? För visst känns det som att köttbullar och Janssons Frestelse hängt med sedan urminnes tider?

Det är inte hela sanningen.

Ett bord med anor

Julskinka. Sill. Dopp i grytan. Prinskorv. Skådebröd. Lutfisk. Köttbullar. Det låter som texten till ”Edward Blom – Nu lagar vi julen”, men ovan är ett snabbt genomgång av det allra viktigaste på ett traditionellt julbord. Men många av dessa rätter har vi samlat på oss över tid:
I midvinterblotets spår uppkom alla gris-relaterade rätter på vårt julbord så som grisfötter, korvar och dopp i grytan. Dock fick de se sig åsidosatta när Sverige kristnades och införde fastetid under advent vilket beredde väg för gröt, men främst lutfisk, att ta plats på julbordet. Tidigaste noteringen av lutfisk från cirka 1500 och är från Linköping och biskop Hans Brask som åt lutfisk med mandel, russin och ärtor under fastan i advent.

1600-talet

Den oerhört ikoniska julskinkan, ofta betraktas som julbordet absoluta mittpunkt, kom först till julbordet i de högre stånden och i de finare delarna av folket. För bondesamhället var det mer fokus på spannmål, som var det man åt främst. Olika sorters bröd, ibland format som hästar eller grisar, staplades i kreativa “julhögar” på borden och ackompanjerades av kreativa smör- och påläggsuppläggningar.

1800-talet

På 1800-talet gör just julskinkan lite av en comeback. Allra första gången som julskinka omnämns är i Olof Rudbecks ”Atlantica” från 1677. Det skulle dock dröja till 1800-talet innan griljerade skinkan blev poppis och ända fram till 1900-talet innan man kan hävda att den blev en vanlig förekomst på julbordet. Eftersom skinkan var en fin del av grisen så sparade man traditionellt den till sommaren, istället serverades grishuvud, så kallad julhös.

Det var också under 1800-talet som risgrynsgröten gjorde entré, innan var gröten på julbordet av korngryn och andra inhemska spannmål.

1900-talet

Nu är vi nästan framme i nutid. 1928, alltså för mindre än 100 år sedan, finns Janssons frestelse på pränt. Vem är denna Jansson?! Troligen namngiven efter stumfilmen med samma namn utgiven 1928 så är det ändå inte vårat senaste tillskott. Först i mitten på 1900-talet så bleknade fläskkorvens närvaro för att ersättas av de små och snärtiga prinskorvarna.

Men det finns mer nya tillskott, för det dröjde ända in på 1970-talet förrän den ikoniska köttbullen att bli en given del av vår svenska julbordstradition.

Bonus: Äggost

Som vanligt klappar bohuslänska hjärtat ett extra slag när jag får prata om äggost. Denna makalösa anrättning bestående av grädde, ägg och filmjölk som man långsamt låter koka upp i mjölk. Ta upp med hålslev och lägg i stjärnformad form med hål i, så att det kan rinna av. Servera med grädde och sylt, gärna drottningsylt, och känn julfriden tillsammans med Bohusläns landskapsrätt – enligt ICAs medlemstidning Buffé.

Källhänvisningar: Wikipedia, Wikipedia, Wikipedia, Kulturminnet.

Tablå
SENASTE MEDLEMMAR

Ditt bidrag har skickats in!

Delta i tävling
Du måste vara inloggad för att delta i tävlingar.

Lägg till din rubriktext här

Tack för din önskning!

Regler att förhålla sig till när man använder Maila Studion!
  1. Det är inte en rättighet att få sina hälsningar eller önskningar upplästa i radion utan ska ses som ett privilegium.
  2. Hälsningar som innehåller hat, sexsism, våld, eller bryter mot julradio.se uppförande kod kan leda till att kontot stängs ner enligt vår uppförandekod.
  3. Innehåller inte en låt en fullständig artist och låttitel kan den selekteras bort
  4. Respektera programledaren val av önskningar som kommer med i radion.
  5. Alla hälsningar ska innehålla riktiga namn, innehåller hälsningarna så kallade nickname så kommer den inte behandlas utan raderas direkt.
  6. Förbjudet att försöka få önskningarna genom andra sociala kanaler än genom funktionen på hemsidan ”mejla studion”
Maila Studion
Namn Låt Hälsning300 tecken kvar